Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

"När man åker iväg får man syn på sig själv"

Att inte vara normen. Att alltid tänka på hur annorlunda det kan se ut i världen. Att olika är en tillgång. Det är några av lärdomarna Anna Lindahl hade med sig hem efter sin två veckor långa VFU-praktik i Uganda.

När Anna läste sin sjätte termin av åtta på Grundlärarprogrammet F-3 fick hon chansen att göra en VFU-period på en skola i Uganda. Eftersom hennes föräldrar varit där och talat väl om landet var valet att åka hyfsat självklart.

- Men inte helt och hållet. Jag var tvungen att ta ett varv med mig själv först. Klarade jag att ta emot alla intryck; kanske skulle fattigdomen och eländet vara för mycket för en sån som jag, alltså en person som engagerar mig mycket? Men jag bestämde mig till slut för att det var värt att ta risken.

Hon säger att en utlands-VFU i ett land som Uganda kanske inte är precis för alla.

- Det är nog bra att man är lite resvan. Det är en stor omställning att komma till ett land där mycket är annorlunda, och man måste ompröva en hel del av det invanda tänkandet. Inte minst kring kärnfrågor som skola och pedagogik förstås.

Men hon tillägger snabbt att man inte ska avskräckas. Barn är barn vart man än åker och deras omedelbara sätt och gränslösa nyfikenhet löser upp mycket av de eventuella knutar som kulturkrockarna kan utgöra.
Syna fördomar

Och när man åker iväg får man syn på sig själv.

- Det kan vara obehagligt. Men det är bra. Du får syna dina fördomar. De är inte farliga om man inte bejakar dem! Man blir till och med stark av att se dem, säger hon.

Hon åkte tillsammans med nio andra lärarstudenter och tre av dem var på samma skola.

- Det var skönt att vi var en grupp. Tillsammans kunde vi dryfta sånt som var svårt eller som vi inte förstod. En sak var till exempel att vi tjejer blev osynliga i många samtal, det kändes väldigt ovant
Temaundervisning i skolan

Pedagogiken i skolan var en blandning av gammaldags kunskapsförmedling och temaundervisning.

- Den ugandiska läroplanen är uppdelad i teman medan den svenska kursplanen är uppdelad ämnesvis. Varje tema innefattar alla de ämnen som ska läras ut och allt som lärs ut under tiden för ett aktuellt tema handlar om just detta. Till exempel tema food and nutrition, då gör man mattetal kring mat och alla andra ämnen integreras också i temat. De använder i princip inte läroböcker, utan eleverna kopierar det som lärarna skriver på tavlan. Lektionerna är lärarledda där läraren står framme vid katedern och undervisar och barnen förväntas att ta in kunskaperna. De använder sig mycket av utantilläsning och upprepningar, många gånger repeterar eleverna fraser som mantran för att lära sig utantill, förklarar Anna.

Eleverna var inte vana vid att få göra sin röst hörd och att tänka kritiskt.

- Så en lektion jag hade om självvärderingsövningar minns jag särskilt. De var ovana att själva reflektera över och värdera sin egen kunskap. Jag hade också en lektion där eleverna fick baka kokosbollar som var väldigt kul att genomföra.
Nyttigt undervisa på engelska

En annan nyttig erfarenhet Anna lyfter är att erfara hur det känns uttrycka sig på och till och med undervisa på ett annat språk. Att uppleva hur det känns när man tappar bort ord och begrepp kan vara frustrerande.

Men det är absolut inget som ska hindra en från att åka, tycker hon.

- Det kan vara jobbigt i början men det släpper efter ett tag.

Nu ser hon bara möjligheter kring att få in det internationella i sin undervisning på hemmaplan.

- Brevväxling via mail och pappersbrev, sociala medier, byta lekar – det är bara fantasin som sätter gränser för vad man kan göra, säger hon entusiastiskt.

Sidansvarig: Gunilla Johnander Parlenvi|Sidan uppdaterades: 2017-08-08
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?