Myt eller sanning? - Lärarutbildning, Göteborgs universitet Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Myt eller sanning?

Läraren Johan hjälper en eleb

Det finns många myter om lärarutbildningen och -yrket. Här är några av dem – och hur det egentligen ligger till.

Få söker till lärarutbildningen

Cirka 40 000 sökte till något lärarprogram inför höstterminen 2017 (källa UHR). Förskollärarprogrammet, Grundlärarprogrammet och Ämneslärarprogrammet är bland de tio mest sökta yrkesutbildningarna i den svenska högskolan (sett till antalet förstahandssökande).

Alla kommer in på lärarutbildningen

För att komma in krävs behörighet från gymnasieskolan. Göteborg har bland de högsta antagningssiffrorna i landet bland lärarutbildningarna. (Källa: Analys och utvärdering, Göteborgs universitet)

Lärare är lediga mycket

Lärarna har samma årsarbetstid som övriga yrken men de jobbar 45,5 timmar per vecka då eleverna är i skolan. Av dessa kan de jobba 10,5 timmar var och när de vill. Att vara ledig under loven kan vara en fördel om man själv har barn. Det finns dock de skolor som har börjat med 40-timmarsvecka och då arbetar man naturligtvis på skolloven och har vanlig semester. Men man slipper åtminstone arbeta på nätter och helger.

Lärarna har låga löner

Mellan 2015 -2017 ökade lönerna för offentliganställda grundlärare med 13%, gymnasielärare med 11,8% och förskollärare 10,1% (LO:s årliga lönerapport januari 2019). Var sjunde lärare har en karriärtjänst med ett påslag på 5 000-10 000 kr/månad. Lönerna varierar mellan olika delar av landet och vilka ämnen man undervisar i. På sina håll har förskollärare och matte/NO-lärare fått betydligt högre löner på grund av den stora lärarbristen.

Fakta Lärarnas medellön 2017

  • Förskollärare 29 500
  • Fritidspedagoger 28 500
  • Grundlärare 32 900
  • Gymnasielärare 35 200
  • Lärare i yrkesämnen (gymnasiet) 34 800
  • Speciallärare/specialpedagoger 37 200

Källa: SCB lönesök

Lärare trivs inte på jobbet

Nio av tio lärare upplever att de bemöts med respekt och att de trivs i skolan.

Källa: Skolverkets undersökning "Attityder till skolan 2018"

Barngrupper blir bara större och pedagogerna allt färre

Antalet lärare i skolväsendet, omräknat till heltidstjänster,
fortsätter att öka, enligt Skolverkets statistik om pedagogisk personal i skola och vuxenutbildning läsåret 2018/19 Mellan läsåren 2017/18 och 2018/19 har antalet lärare (alla kategorier) ökat med cirka en procent.

Andelen lärare med legitimation med behörighet i minst ett undervisningsämne varierar mellan de olika skolformerna. Högst andel finner man, enligt Skolverket, i förskoleklassen och på gymnasieskolan med 85 respektive 81 procent, vilket är en ökning.  Andelen behöriga lärare i grundskolan har minskat något.

Personaltätheten i förskolan i stort sett oförändrad, även om andelen personal med förskollärarexamen har minskat med 2,9 procentenheter sedan 2014. Lärartätheten i skolan är bland de högsta i EU.  I fritidshemmen har dock barngrupperna ökat i storlek.  Forskning visar att det viktigaste för elevernas resultat är inte hur stor klassen är, utan hur skickliga och engagerade lärare är.

Det är inte heller så att det är många lärare som lämnar yrket. Det är betydligt vanligare att civilingenjörer sadlar om. Läs mer om hur det ser ut i olika yrken.

De flesta föräldrar är missnöjda med skolan

7 av 10 föräldrar är nöjda med sitt barns skola. 9 av 10 föräldrar är nöjda med förskolan. Nästan lika många är nöjda med fritidshemmen.

Källor:

 

Sidansvarig: Gunilla Johnander Parlenvi|Sidan uppdaterades: 2019-07-05
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?